söndag 19 januari 2014

Att våga

Igår höll Sara och jag våran föreläsning om Bikini Fitness och jag måste säga att jag tyckte det gick riktigt bra! Alla var så otroligt söta och rara och hade frågor och verkade intresserade. Kände mej riktigt varm om hjärtat när jag kom hem. 



Jag är en väldigt känslosam person och har både lätt till skratt och tårar. Jag tänker mycket, funderar, grubblar och blir väldigt lätt nervös för små saker. Skulle någon för 7 år sen sagt att jag kommer öppna eget företag, ansvara för allt sminkör-arbete som sker på Yle i Vasa, ställa mej på en scen i bikini, undervisa elever på min gamla skola, göra intervjuer, bli filmad eller hålla föreläsning för upp mot 100 pers talandes i en mikrofon så undrar jag om jag hade trott på det. Men där är jag idag och allt tack vare att jag alltid utmanat mina rädslor, alltid sagt ja till de saker som jag VET jag egentligen vill göra men inte vågar. 




Hade jag inte för ungefär 6 år sen vågat ringa det där samtalet till sminkören på tv-kanalen Yle och frågat om praktikplats hade det aldrig gett mej det som för mej är drömjobbet. Jag utbildade mej då till frisör och skulle kunnat ta någon frisörsalong i närheten som praktikplats bara för att det är enklare och för att det där lilla samtalet till Yle gjorde mej väldigt nervös. Att ringa samtal är inte riktigt min grej. Men signalerna gick fram, någon svarade i andra änden och det har tagit mej till det jobb jag har idag.

Skulle jag inte vågat mej ut på scenen den dagen det var dags för min tävlingsdebut hade jag aldrig hittat det som ger mej så mycket passion i mitt liv, nämligen bikini fitness. Det ger mej en sån livsglädje att varje dag stiga upp och veta att denna dag har betydelse - de valen jag gör med träningen och kosten idag kommer antingen ta mej framåt eller bakåt mot mina mål inför nästa tävlingar. Och jag väljer att försöka låta varje dag ta mej framåt.




Även om jag blir lätt nervös och orolig är jag ändå glad att jag själv är medveten om det och medveten om att jag hela tiden blir en modigare människa när jag går utanför min bekvämlighetszon. Livet ger oss hela tiden möjligheter, vi behöver bara våga ta emot dem. Jag tycker det bästa alltid är att lyssna på sig själv - dyker det upp en möjlighet i din väg som får hjärtat att slå och du bara vill springa runt huset av glädje, ta då vara på den möjligheten och strunta i de tankarna som ofta sen dyker upp "Tänk om jag inte klarar det, tänk om jag gör fel, tänk om jag misslyckas". Nej, om du känner att något väcker en inre glöd hos dej, bara GÖR det! Det kan vara vadsomhelst, ett ledigt jobb du får syn på i tidningen som bara känns rätt, ett möte med någon där allt bara klickar eller en plats du inte varit på förut men på något vis känns så lockande. Lita på den känslan. Våga!